Get on the train or f*ck off!

Where do we go from here? This is not what we indended to be. We did it all, you belived in me, I belived in you.

Lovley Evita.

Så sant! Vart går man när det bara finns en väg att gå och man inte är reda att go that way? Ska man bara stå still och stampa? Eller ska man göra de saker som man verkligen innerst inne drömmer om att göra men inte riktigt törs? För att man borde inte, eller kan inte, eller törs inte.

Jag vet inte, men nu är det snart dags för Yassa att face the music and bite the bullet.

Jag kan inte göra det här mer. Kan inte kompromissa bort mig själv hela tiden. Någonstans tar ursäkterna slut och någonstans blir de förmildrande omständigheterna bara tarvliga.

Inga bråk, men heller ingen passion. Inga motsättningar men heller inte någon plan för framtiden.

Jag fyller 32 år. Jag vill inte vänta och se vad som händer längre. Jag vill se till att skaeroch ting faktiskt händer. Antingen är du med eller så är du INTE det.
/Yassa