Yassa och psykona

I dag åkte jag buss hem. (Jobbade i lilla staden idag)

På bussen satt två kända psykfall och en gravt alkholiserad kvinna.

Jag lider av abstinens. Skolabstinens. Elevabstinens. Problemabstinens.

Psykfallen och fyllot förde olika tankeväckande diskussioner på bussen. Tydligen var de upprörda över en annan polare som jagat dem med kniv under dagen. Det var ju verkligen inte snällt gjort men de hade listigt nog kommit undan.

Efter ett tag säger det ena psykfallet: Ja, fast man har ju själv gjort mycket dumt i sitt liv......saker man inte är så stolt över.

Sen blev det tyst.

Jag hade under bussfärden suttit lite på spänn, till hälften rädd för dem och till hälften morbidt nyfiken. Nu slappnade jag helt plötsligt av.
Jag kände mig så himla stolt över den två meter långa mannen med så uppenbara problem.
Precis som han hade varit en elev som för första gången fick 2 sekunders självinsikt.

Nästan började så jag började grina för det var så fint.

I morgon tror jag att jag får joina dem i dagverksamheten vid psykatrin för jag är uppenbarligen inte klok.

I´m not cut out for officework.
/Y