Min ytliga sambo.

Följande konversation utspelade sig i det ljuva Yassahemmet i helgen:

Yassa: Skulle du älska mig om jag var en gris?
Darlot: Nej.

Yassa: Men va fan! Du är bara ihop med mig för mitt utseende.
Darlot: Men hur skulle vi ha träffats om du var en gris?

Yassa: Jag vet inte, någonstans, och du föll ju för mitt inre ju.
Darlot: Man kan inte säga så, skulle du älska mig om jag var... om jag var...en lemur?

Yassa: Såklart jag skulle!
Darlot: Nej det skulle du inte.

Yassa: Joho!!
Darlot: Men det går ju inte, jag skulle ju typ bo i Afrika då och hänga i träd och bara vilja ligga med Lemurhonor.

Yassa: Jag skulle älska dig no matter what! Men du är jävligt ytlig och tänker bara på utseende. Jag går mer på de inre kvaliterena hos en person.

Darlot: Hohoho, här kommer snusklemuren med sina långa lemurarmar och ska lemursnuska med dig.

* Jaga runt i huset*

By the way: Vi är vuxna, har ordnad ekonomi, respesktabla jobb och vårdas inte på psykiatrisk instution.

By the way 2: Thats why I love him, vem älskar inte en man som vill leka snusklemur med en tråkig söndag.
/Y